Underfundiga och ironiska texter parade med lågmäld pop har kännetecknat Lloyd Coles karriär. Han släppte tre album med Lloyd Cole and the Commotions på 80-talet, men har sedan dess verkat som soloartist. På detta album har han dock återförenats med två medlemmar ur The Commotions; Neil Clark och Blair Cowan. Detta är ett album som blandar gitarr med nostaligiska keyboards och över allt detta svävar Coles omisskännliga stämma. Texterna handlar mycket om att komma till en acceptans kring det egna åldrandet och att lista ut vad som händer härnäst.