I början av 1920-talet gjorde Birger Sjöberg succé med sina sorglustiga och egensinniga sånger om Frida och med romanen "Kvartetten som sprängdes". Birger Sjöberg var under ett par år en av den svenska borgerlighetens stora underhållare. Men när han 1926 gav ut den litterärt avancerade diktsamlingen "Kriser och kransar" sålde den dåligt och kritikerna var avvaktande. I besvikelsen kallade han sig galendansare, en sprattelgubbe som förutsattes sprattla på publikens kommando. Birger Sjöberg förbittrades, vanskötte sin hälsa och dog 1929, bara 44 år gammal.
Men han efterlämnade en hel låda med suggestiva dikter och litterära fragment som aldrig publicerats under hans livstid. För första gången har nu en sångcykel och en musikteaterföreställning skapats kring dessa texter: "Galendansaren" av Sven Kristersson. I föreliggande bok finns både föreställningsmanus och noter till de 24 sångerna med pianoackompanjemang. Här finns också en essä där Kristersson beskriver och diskuterar hur föreställningen tog form: Hur tänker man när man ska tonsätta och framföra Sjöbergs postuma dikter? Hur övar man in svåra pianostämmor när man skall ackompanjera sig själv? Hur formulerar man ny kunskap på ett område som ligger i skärningspunkten mellan litteratur, musik och teater?
Sven Kristersson är professor i sång vid Musikhögskolan i Malmö med särskild inriktning på kammarmusikalisk solosång, litterär visa och scenisk gestaltning. För sitt arbete med "Galendansaren" belönades han 2019 med Birger Sjöberg-sällskapets medalj.
