Motionslopp för kvinnor, så kallade tjejlopp, lockar hundratusentals deltagare varje år och marknadsförs ofta med ord som gemenskap, fest och glädje utan jäkt och stress. De större loppen inramas av kringarrangemang som shoppingtält, underhållning och sociala aktiviteter. Tjejloppen ingår i en allmän motionstrend där framför allt löpning, men även till exempel cykling och skidåkning, har fått ett stort uppsving allt sedan 1980-talets joggingvåg, med förnyad styrka under 2010-talet. De skiljer sig dock från många andra motionslopp genom att värden som hälsa, välbefinnande och njutning lyfts fram extra mycket, medan sådant som prestation och utmaning tonas ned.
Vad säger dessa lopp om vårt samhälle och vår kultur? Vilka villkor omgärdar tjejloppen och vilka konsekvenser får de i förlängningen för jämställdheten och könsrelationerna i samhället, för motionsidrotten och för de möjliga sätten att motionera som kvinna?
Etnologerna och genusforskarna Karin S. Lindelöf och Annie Woube har studerat fenomenet tjejlopp från 1980-talet och fram till idag med utgångspunkt från mängder av skriftliga och muntliga berättelser, egna observationer och upplevelser av olika lopp samt ett stort medie- och arkivmaterial. Här berättar de tjejloppens historia, vrider och vänder på symboliken i begreppet tjej och undersöker det spänningsfält mellan befrielse och begränsning som kan uppstå i loppens enkönade rum.
