Kiss “Destroyer” från 1976 var deras femte album och förväntningarna på deta var skyhöga efter deras tidigare succé album och inte minst efter “Alive!” som på ett storslaget sätt sammanfattade var Kiss stod för och som varumärket representerar än idag. Deras maskering, kostym och spektakulära scenframträdande med teatraliska inslag av eld, rök och bomber förstärkte myten kring medlemmarna och bandet. Albumet “Destroyer” är ett säreget mästerverk i deras karriär där man förädlat de tidigare ingredienser som utgjort basen för Kiss tunga sound, texter och attityd. Som producent anlitades Bob Ezrin (Alice Cooper/Pink Floyd) som naturligt kom att uppmuntra till en mer musikalisk experimentell inriktning med hjälp av ljudeffekter, sing-along körer, orkestrala pålägg. Illustrationen av Gene Simmons, Paul Stanley, Ace Frehley och Peter Criss på skivkonvolutet användes sedan till serietidningar, dockor, flipperspel mm och visade tydligt hur de hade tagit steget från att vara ordinära rockstjärnor till superhjältar. Kiss behöll dock sin demoniska tyngd som i generationer hållit sina fans i ett järngrepp. Rockklassikerna “Detroit Rock City”, God of thunder", “Great expectations”, “Shout it out loud” och den smäckta balladen “Beth” utgör stommen av “Destroyer”, ett av tidernas största hårdrocksalbum och Kiss första riktigt stora succé.