Ulrichs Becks grundläggande tes är att vi inte bör tänka oss endast en möjlig form av modernitet och modernisering, utan flera olika. Idag är vi “på väg in i en annan modernitet” (vilket är undertiteln till Risikogesellschaft) än den som de klassiska sociologerna Marx, Weber och Durkheim beskrev. Beck är därför inte bara kritisk till de traditionella samhällstänkare som enbart ser en form av modernitet utan också till de postmoderna sociologer som hävdat att vi har lämnat det moderna bakom oss. Det är istället, hävdar han, modernitetens egen inbyggda logik som gör att vi håller på att övergå från ett industrisamhälle till ett risksamhälle. Beck har skapat något man skulle kunna kalla ekologisk sociologi eller sociologisk ekologi. … I industrisamhället uppfattades miljöförstöring som en bieffekt som man kunde ignorera eller övervinna genom fortsatt och klokare industrialisering. I risksamhället råder däremot “bieffekternas herravälde”, det vill säga miljöförstöringen och de enorma risker för liv och hälsa som de innebär blir bestämmande för hela samhällslogiken. En av den samtida sociologins bästa näsor för nya och viktiga samhällsproblem och samhällsförändringar.
