Den glada vetenskapen publicerades för första gången 1882. Nietzsche gav ut den i en andra utgåva 1887, utökad med förord, fler dikter och en femte bok. Nietzsche såg den som sin mest personliga bok, skriven under en tid då han höll på att återfå sin hälsa och kanske var lyckligare än vid någon annan tidpunkt i sitt liv. Boken består förutom av rim och dikter, av ofta briljanta aforismer och miniessäer på många olika teman, om mänsklig psykologi, religionens betydelse och kunskapens natur. I den presenteras också för första gången bland annat gestalten Zarathustra, tanken på den eviga återkomsten och Guds död. Boken i sin helhet är här för första gången översatt till svenska av Carl-Henning Wijkmark. Rimmen och dikterna tolkade av Peter Handberg och Hans Ruin. Noter och efterord av Thomas H. Brobjer.
