När tempot i samhället skruvas upp och det offentliga samtalet banaliseras väcks en längtan bort från det ytliga. Många människor är intresserade av andlighet. Miljöer och aktiviteter som ger möjlighet till eftertanke efterfrågas. Det kan vara meditations grupper, pilgrimsvandringar, retreater eller en skogspromenad. Thérèse av Jesusbarnet (1873 1897) levde ett kontemplativt klosterliv som karmelitnunna. Hon har genom sina skrifter hjälpt människor som lever i helt andra sammanhang att upptäcka hur Gud alltid är närvarande mitt i vardagslivet. I likhet med Martin Luther (1483 1546) tar Thérèse tydligt avstånd från tanken att vi kan meritera oss inför Gud och förtjäna Guds kärlek. Vi måste inte, likt målmedvetna alpinister, klättra upp till Gud för att hitta meningen med livet. Gud klättrar ner till oss i vår litenhet genom Jesus Kristus. Här presenteras karmelitordens spiritualitet med hjälp av ytterligare två karmeliter som ofta beskrivs som den kristna traditionens främsta mystiker: Teresa av Avila (1515 1582) och Johannes av Korset (1542 1591). Mot bakgrund av de omfattande likheter som finns mellan dessa karmeliters undervisning och Martin Luthers teologiska tänkande ställs frågan hur kyrkan behöver förnyas i dag för att vi ska få den andliga vägledning vi behöver.
